5 (5) 20201202 DNR 2020382 RIKTLINJER FÖR FRISTÅENDE GRUNDSKOLA

5 (5) 20201202 DNR 2020382 RIKTLINJER FÖR FRISTÅENDE GRUNDSKOLA
booklet%2020120228
FOI%2020120228%20JOHN%20WICKER%20LETTER

LA%2020120228-1

5 (5)

2020-12-02

Dnr 2020-382




Riktlinjer för fristående grundskola, inkl. förskoleklass och fritidshem


Innehåll

1. Inledning 2

2. Mottagen i fristående grundskola och fritidshem 2

3. Skolplikt 2

3.1 Anmälan om frånvaro till barn- och ungdomsnämnden 2

4. Bidrag till fristående grundskola och fritidshem 2

4.1 Beräkning av bidrag 2

4.2 Särskilt gällande beräkning av lokalbidrag 4

4.3 Utbetalning av bidrag 5



1. Inledning

Hemkommunen1 ansvarar för att utbildning i grundskolan kommer till stånd för alla barn som har rätt att gå i grundskolan och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt (skollagen 10 kap. 24 §). Hemkommunen ska även se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskoleklass, grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning (skollagen 7 kap. 21 §).


Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning (skollagen 14 kap. 3 §).


Hemkommunen ska lämna bidrag till enskild huvudman för elev som är mottagen på skolenheten (skollagen 10 kap. 37 § och 14 kap. 15 §).

2. Mottagen i fristående grundskola och fritidshem

För elev som är mottagen i fristående grundskola ska den enskilda huvudmannen lämna kopia till barn- och ungdomsnämnden på beslut om att eleven har tagits emot på skolenheten. När eleven slutar i den fristående grundskolan ska barn- och ungdomsnämnden skriftligen informeras om detta.


I de fall den enskilda huvudmannen tar emot eleven i fritidshemsverksamhet ska den lämna kopia till barn- och ungdomsnämnden på placeringsbeslutet där även elevens startdatum framgår. När eleven slutar i fritidshemmet ska barn- och ungdomsnämnden informeras om detta genom en kopia på uppsägningen.

3. Skolplikt

I Laholms kommun är det barn- och ungdomsnämnden som ansvarar för ett elever folkbokförda i kommunen ges skolgång. För elever som är mottagna i en fristående grundskola ska den enskilde huvudmannen tillse att eleven fullgör sin skolgång.

3.1 Anmälan om frånvaro till barn- och ungdomsnämnden

Elev som är mottagen i fristående grundskola och har upprepad eller längre frånvaro från utbildningen, ska frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. I de fall vidtagna åtgärder utifrån framtagen utredning inte leder till minskad frånvaro, ska den enskilde huvudmannen anmäla elevens frånvaro till barn- och ungdomsnämnden.

4. Bidrag till fristående grundskola och fritidshem

Enskild huvudman för fristående grundskola och fritidshem som är godkänd av Skolinspektionen har rätt till bidrag från elevens hemkommun.

4.1 Beräkning av bidrag

Bidraget består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp eller inkluderingsbidrag.

Grundbeloppet bestäms efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till kommunal grundskola och fritidshem. Beräkning görs utifrån kommunens budget. Bidrag beslutas av barn- och ungdomsnämnden årligen i december månad och gäller därefter för kommande kalenderår.


Grundbelopp grundskola

Grundbeloppet avser att ersätta:
1. undervisning

2. lärverktyg

3. elevhälsa

4. måltider

5. administration

6. mervärdesskatt och

7. lokalkostnader


Bidrag för punkt 1-3 lämnas med ett belopp per elev utifrån tre olika nivåer; årkurs F-3, årskurs 4-6 och årskurs 7-9. Bidrag för punkt 4 och 7 utgår med en ersättning motsvarande den genomsnittliga kommunala kostnaden per elev. Administrativa kostnader ersätts med ett schablonbelopp om tre procent av bidragsbeloppet. Kompensation för mervärdesskatt lämnas med sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp)


Grundbelopp fritidshem

Grundbeloppet avser att ersätta:

1. omsorg och pedagogisk verksamhet

2. pedagogiskt material och utrustning

3. måltider

4. administration

5. mervärdesskatt och

6. lokalkostnader


Bidraget till fritidshem för punkt 1-2 lämnas med ett belopp per elev. Bidrag för punkt 3 och 6 utgår med en ersättning motsvarande den genomsnittliga kommunala kostnaden per elev. Administrativa kostnader ersätts med ett schablonbelopp om tre procent av bidragsbeloppet. Kompensation för mervärdesskatt lämnas med sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp)


Totalt grundbelopp (100 %) erhålls av fritidshem där öppethållandetider inte understiger kommunens. Vid kortare öppethållande reduceras beloppet procentuellt motsvarande grad.


Tilläggsbelopp

Utöver grundbeloppet kan barn- och ungdomsnämnden lämna ett tilläggsbelopp för elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet avser extraordinära stödåtgärder som är kopplat till den enskilda elevens behov och förutsättningar för att klara skolgången. Tilläggsbeloppet innefattar även bidrag för elev som har rätt till modersmålsundervisning.


Ansökan om tilläggsbelopp ska göras av huvudmannen till barn- och ungdomsnämnden. Barn- och ungdomsnämnden lämnar inte bidrag för särskilt stöd om det innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.


Inkluderingsbidrag

Den enskilda huvudmannen kan ansöka om inkluderingsbidrag hos barn- och ungdomsnämnden för elev som är mottagen i grundsärskolan. Bidraget avser extraordinära kostnader gällande undervisningssituationen för enskild elev såsom exempelvis pedagogisk resurs, vägledning/handledning för personal, fortbildning och hjälpmedel.

4.2 Särskilt gällande beräkning av lokalbidrag

Enligt 14 kap. 6 § skolförordningen (2011:185) ska ersättning för lokalkostnader motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksamhet. Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid prövningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till om skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga lokalkostnader och den enskilde huvudmannens faktiska kostnader är betydande på grund av kommunens investering i nya lokaler, renovering av befintliga lokaler eller någon annan omständighet. Vid prövningen får hänsyn även tas till intresset av att utbildning med en enskild huvudman kan etableras.


Vid nyetablering eller utökning av verksamhet

Undantag från huvudprincipen om kommunens genomsnittliga lokalkostnad kan göras om det finns särskilda skäl att etablera eller väsentligen utöka verksamhet i ett specifikt område. I bedömningen beaktas kommunens intresse och behov av den enskilde huvudmannens verksamhet i det specifika området samt den enskilde huvudmannens ekonomiska behov av utökat lokalbidrag. Barn- och ungdomsnämnden beslutar om särskilda skäl föreligger.


Då barn- och ungdomsnämnden beslutar om att särskilda skäl föreligger kan ersättning utgå enligt följande:


Barn- och ungdomsnämnden kan i särskilda fall besluta om annan ersättningsnivå än enligt ovan modell. Ersättning lämnas med som högst den enskilde huvudmannens faktiska lokalkostnad.


Genomsnittlig lokalkostnad som är uppenbart orimligt

Undantag från kommunens genomsnittliga lokalkostnad kan göras då denna framstår som uppenbart orimlig i förhållande till den enskilda huvudmannens faktiska lokalkostnad. I en bedömning av om kommunens genomsnittliga lokalkostnad är uppenbart orimlig ska förhållanden såsom verksamheternas omfattning, inriktning, standard och geografiska läge beaktas. Förhållandena ska jämföras med motsvarande kommunal verksamhet. Barn- och ungdomsnämnden beslutar om kommunens genomsnittskostnad är uppenbart orimlig och att den enskilde huvudmannens istället ska ersättas med den faktiska lokalkostnaden.


Fastställande av faktisk lokalkostnad

Vid fastställande av den enskilde huvudmannens faktiska lokalkostnader gör kommunen en särskild prövning. Prövningen innebär att den enskilde huvudmannens faktiska lokalkostnader jämförs med vad motsvarande lokalkostnader skulle vara för en kommunal verksamhet. Den enskilde huvudmannen ansvarar för att redovisa den faktiska lokalkostnaden till kommunen samt de underlag som ligger till grund för beräkningen.

4.3 Utbetalning av bidrag

Bidrag till enskild huvudman lämnas för elev som är folkbokförda i Laholms kommun och mottagen hos en enskild huvudman. Bidrag utgår månadsvis för elev som är inskrivet i verksamheten (grundskola och fritidshem) per den 1:e i månaden (eller närmast efterföljande vardag). Senast den 10:e varje månad ska den enskilde huvudmannen fakturera barn- och ungdomsnämnden för utbetalning av bidraget. Följande ska framgå av fakturaunderlaget:


I de fall den enskilde huvudmannen fått beslut om tilläggsbelopp, inkluderingsbelopp eller lokalbidrag ska även detta framgå av fakturaunderlaget. Tilldelat belopp eller bidrag delas med antal månader som beslutat gäller. Utbetalning sker månadsvis genom fakturering till barn- och ungdomsnämnden.


Stickprovskontroller kan komma att genomföras för att stämma av fakturerad elev mot den faktiska vistelsen i fritidshemmet.


Enskild huvudman är ansvarig för att underlag för bidrag är korrekta. Förändringar som påverkar bidragets storlek måste omgående anmälas till barn- och ungdomsnämnden.


Bidrag lämnas inte för elev som under uppsägningstiden har mottagits av en annan huvudman. Plats som inte har nyttjats under en sammanhängande tid av två månader betraktas som uppsagd och finansieras inte med bidrag.




1 Hemkommunen är den kommun där eleven är folkbokförd. För elev som inte är folkbokförd är hemkommunen den kommun där eleven stadigvarande vistas.

5






Tags: 2020382, fristående, 20201202, riktlinjer, grundskola