SPRÅK – DIDAKTIK AVD 1 1 OM DIDAKTIK OCH

Språkvårdsamfundet Institutionen för Nordiska Språk box 527 751 20

Språk – didaktik

Avd 1

1 Om didaktik och språkdidaktik – en introduktion

Läraren är således viktig inte bara som kunskapsförmedlare och tusenkonstnär i klassrummet utan också som medmänniska. 9

2 Om undervisning och meningsskapande

For me, I think the major contribution… has been to make teachers, course designers and materials writers aware that the input they provide will be processed by a learner not necessarily in the way in which they intended. That is to say that, ultimately, what is learned is controlled by the learner and not the teacher, not the textbooks, not syllabus. 13

När barnet internaliserat språket genom att kunskapen använts som redskap i ett meningsfullt sammanhang kan den “yttre” kunskap övergå till en inre förståelse. Genom att känna till hur förståelse och mening skapas kan läraren underlätta förståelse och lärande för eleven.13

Fältberoende(holistisk), fältoberoende(analytisk)

En av de hypoteser som framförts är att analytikerna skulle ha lättare för att lära sig främmande språk i ett klassrum medan holisterna skulle komma mer till sin rätt i en naturlig språkomgivning.18

Fyra inlärarpreferenser: visuellt, auditivt, kinestetiskt och taktilt lärande 19 Reid (1987)

Metakognitiva strategierna, en förutsättning för en medveten, autonom språkinlärning:

att veta vad språk och språkinlärning innebär
att planera utifrån fina egna mål och det man vet om språkinlärning
att utvärdera arbetet i relation till målen, planen och tillvägagångssättet

Direkta strategier: minnesstrategier, kognitiva strategier, kommunikations – kompensationsstrategier

Indirekta strategier: metakognitiva strategier, affektiva strategier, sociala strategier

4 Om kunskapssyn och metod

Grammatik och översättningsmetod: onaturligt språk, Oidiomatiskt, språkliga konventioner.

In the early stages grammar should be taught inductively, complementing and generalizing language facts observed during reading. A more systematic study of grammar should be postponed to the advanced stages of the course. Stern (1987) 29

Subconscious and conscious study

Direktmetoden (utan modersmålets förmedling):

Det vardaliga, talade språket star I centrum; undervisningen sker uteslutande på målspråket

Läsning sker på talets grund; texterna är ofta korta och språkligt tillrättalagda

Ordförklaringar sker på målspråket med hjälp av parafraser, synonymer eller lärarens kroppsspråk. Mycket tid ägnas åt frågor och svar i anslutning till texten

Grammatiken behandlas utifrån den lästa texten och eleverna uppmuntras till att själva upptäcka de bakomliggande principerna (induktion)

Övningarna består av substitutionsövningar, diktamensövningar, berättande och fri skrivning

Stark tonvikt läggs på uttalet och intonationen

4 Om kommunikativ kompetens och interkulturalitet

Det finns knappast något språkpedagogiskt begrepp som haft ett så stort inflytande på modern språkundervisning i Sverige och internationellt, som begreppet ”kommunikativ kompetens”. Språkvetenskapligt sett hör det hemma i den gamla motsättningen mellan formalism och aktivism, d.v.s. i pendlingen mellan framhävandet antingen av språkets formella system eller av språkets funktioner i användning. 39

språk är ett medel för kommunikation; språk är handling; språk har ett innehåll; språkets funktioner står i fokus; kommunikation lär man sig bäst genom att kommunicera.

Det språk vi lär oss bestämmer hur vi uppfattar verkligheten.

Språkets tvångströja, talhandling(speech act), socialt underpriviligierade barn

Hymes(1972) inför ytterligare tre kompetensfaktorer:

grammatisk kompetens
Att veta om ett yttrande verkligen är möjligt(feasible) även om det råkar vara grammatiskt korrekt,
Att veta om ett yttrande är passande (appropriate) i den sociala situation som gäller,
Att veta om ett yttrande som kan vara både korrekt och passande verkligen också används (accepted usage) 40

Däremot har ytterligare två dimensioner tillkommit under inflytande av den ökande internationaliseringen:

Språket är ett uttryck för en kulturgemenskap.
Interkulturell förståelse är ett av språk undervisningens mål.

Kommunikationsstrategier

Klassrumsforskning:

Det tycks vara lärare som talar mest
Typen av lärarfrågor påverkar elevernas språkiga aktivitet.
Ju längre tid som eleverna får på sig efter det att läraren ställt en fråga, desto mer språklig aktivitet från eleverna.
Elaborerad input från lärarens sida tycks leda till bättre förståelse hos eleverna än om lärare förenklar sitt språk vad gäller ordförråd och syntax.
Typen av uppgifter som eleverna får under språklektionerna tycks ha stor betydelse för deras språkliga interaktion.
Om eleverna själva får bestämma innehållet i det man skall tala om och de själva har kontroll över samtalets förlopp påverkas motivationen och deras engagemang i samtalet och de utvecklar en rad kommunikationsstrategier.
Om eleverna får arbeta i heterogena smågrupper istället för mot katedern ökar deras språkliga aktivitet och deras användning av kommunikationsstrategier.
Yngre barn kan lära sig det främmande språket på ett naturligt sätt om aktiviteterna i klassrummet är kommunikativt orienterade.

Kulturen beskrivs här i termer av tio dimensioner som går tillbaka på grundläggande allmänniskliga problem och som olika kulturer förhåller sig till på olika sätt. Varje dimension har två ytterligheter, mellan vilka olika kulturer kan placeras in. Dimensioner kan också tillämpas på enskilda individer inom samma kulturområde. De tio dimensionerna är följande:

Universalistisk-partikularistisk
hierarkisk-egalitär
uppnådd - tillskriven status
individualistisk-kollektivistisk
isolerande - integrerande
känsloframhävande – känsloundertryckande
personinriktad – uppgiftsinriktad
smalkontext – bredkontext
monokron – polykron
styrkultur – anpassningskultur

Brown (1987) beskriver i sin modell för akulturation(kulturanpassning) fyra känslomässiga stadier som individen måste gå igenom för att anpassa sig till en ny kultur:

eufori (allt är nytt och spännande)
osäkerhet – kris (allt är annorlunda och främmande)
återhämtning (gradvis anpassning)
accepterande (ökad självkännedom, ökad förståelse för det främmande och ökat självförtroende)

Norman(1991) delar in ”kultur” i tre huvudkategorier: produkter, beteenden och värderingar.

Holliday(1994) menar att lärare ofta är omedvetna om hur en enligt deras uppfattning välstrukturerad lektion inte enbart förmedlar språkkunskaper till eleverna utan också attityder om vad som är ett adekvat beteende, om vilka regler som gäller och om vad som är viktigt att lära sig, attityder som lär elever hur de skall förhålla sig också i samhället i stort. På så sätt bidrar även språkundervisningen till socialisationsprocessen, d.v.s. på ytan handlar den kanske om språkfärdigheter. Under ytan däremot handlar den också om beteendemönster och värderingar som gäller i en mycket vidare kontext än i själva språkklassrummet. 55

Universell grammatik, interlanguage

Denna överföringsprocess som innebär att vi använder kunskaper från vårt modersmål och andra språk vi redan kan när vi lär oss ytterligare ett språk kallas ”transfer” eller ”interferens”.

Deklarativ kunskap och procedur kunskap, language awareness, cooperative learning

”learning”, en explicit, medveten kunskap om språkets formella struktur

”acquisition”, en implicit, omedveten, intuitiv kunskap om hur språket används. 65

reflekterande lärande, amputerat och fullständigt lärande, lärare ---- inlärare

Autenticiteten och reflektionen som utgångspunkt för interaktionen i klassrummet kastar onekligen ett nytt ljus över verksamheten i skolan. 72 Learner autonomy, Portfolio assessment

Förberedda prov kan bestå av

Återberättande av text, där eleverna i gruppen arbetat med olika texter.
Genomförande av olika funktionella uppgifter, t.ex. att bestämma träff, fråga efter vägen, beskriva sitt rum, ge instruktioner till en uppgift som de andra i gruppen skall lösa, dramatisera eller spela ett rollspel.
Diskussioner där ämnet är känt i förväg och där varje deltagare har haft möjlighet att fatta ståndpunkt för egen del.
Diskussion av olika kulturdimensioner där eleverna i förväg satt sig in i och tagit ställning för egen del till var de befinner sig på skalan och varför.

Oförberedda uppgifter

Diskussioner av en tidningsartikel med provokativt innehåll där både textens innehåll och budskap liksom läsarens reaktion på texten diskuteras.
Diskussioner eller samtal kring något som just inträffat eller kring gemensamma frågor när det gäller skolarbetet eller fritiden.
Oförberedda rollspel, uppgifter med kontextlucka eller andra problemlösningsuppgifter.

Tags: didaktik avd, om didaktik, didaktik, språk