SAMMANFATTNING AV LÄSLYFTET SAMTAL OM TEXT DEL 1 LÄRAREN

BAKGRUND SAMMANFATTNING G’PSGOLOX TOTEMPÅLE HAR FUNNITS PÅ ETNOGRAFISKA MUSEET
DFM16 GLUKOSMETABOLISMEN ANNELIE PETTERSSON SAMMANFATTNING GLUKOSMETABOLISM HORMONELL REGLERING
DISKUSSION UTIFRÅN JOHAN KUYLENSTIERNAS FÖRELÄSNING 20071002 NANDA DEVI SAMMANFATTNING

FORMULÄR FÖR SAMMANFATTNING AV ANMÄLNINGSINFORMATION OM UTSÄTTNING AV ANDRA
GRANSKNING AV MILJÖSTYRNING I PROJEKT INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 1 SAMMANFATTNING
SAMMANFATTNING AV AISPROJEKT 32 SYSTEM FÖR ÖKAD ANVÄNDNING

Sammanfattning av Läslyftet Samtal om text

Sammanfattning av Läslyftet Samtal om text

Del 1 Läraren, planeringen och frågorna

Samtala om ord och begrepp – betydelse, vad tänker du? Repetera, använd orden!

Samtala om fraser och meningar – vad tänker du? Förklara med egna ord

Samtala om författaren – påverkan på texten, frågor till författaren - undersökande

Formulera öppna frågor – ska inte finnas något rätt eller fel svar

Ge talutrymme till eleverna

Visa hur man lyssnar

Frågor att ta ställning inför textsamtal:

Presentation av text – hur?

Placering vid textsamtal – hur?

Fördela talutrymme

Del 2 Modeller för textsamtal

Didaktiska frågorna: Varför? Vad? Hur? När? Vilka?

Varför är området viktigt?

Vilka elever har jag framför mig?

Vad ska tas upp?– textval? Hur och när?

Textval – korta komplexa texter gärna med provokativt innehåll – väcka ett intresse hos eleverna

”Packa upp texten”:

sätta in texten i sitt sammanhang
förutsäga (ställa hypoteser)
ställa frågor till texten
klargöra otydligheter
sammanfatta

Textkopplingar:

Text till mig själv
Text till text
Text till världen

Think-alouds

Tänka högt – kring texten inför varandra – läraren modellerar först.

Ökat elevansvar:

Läraren ger tankemodeller
Läraren vägleder
Eleverna övar självständigt
Metakognitiv utvärdering av val av lässtrategi – appliceras på autentiska lässituationer

EPA-samtal

tänka Enskilt – skriva ner sina tankar
tänka i Par – samtala i par inför
samtal med Alla i gruppen

Innan läsningen

bildpromenad (i bilderbok)
ord och begrepp tas upp

Text talk

inledningsfrågor innan läsningen – öppna få eleverna att beskriva och förklara
uppföljningsfrågor under läsningen – vägled eleverna från deras första svar, uppmuntra till eftertänksamhet
bilder visas efteråt (för att inte påverka elevernas inre bilder)
ord och begrepp tas upp efteråt (för att få eleverna att använda strategier för att förstå okända ord).

Ställa frågor till text

på ytan
under ytan (dra slutsatser, göra inferenser)
på djupet (göra inferenser, koppla till livsfrågor)

Närläsning – läsa samma text med med olika syften

söka efter detaljer
söka efter idéer med texten
söka efter underliggande teman
söka efter meningar som understödjer teorier osv

Kritisk läsning

ställa frågor som handlar om makt, genus, rättvisa eller socialt ansvar för de svaga i samhället
fokusera på politiska, sociokulturella, historiska ekonomiska villkor som påverkat texten
läsarens kunskaper och värderingar påverkar förståelse av texten
berätta en historia/händelse ur flera perspektiv

Eftertänksam läsning

läraren ställer frågor under ytan och på djupet

Venn-diagram

jämförelser

VÖL-diagram

vet – önskar veta- lärt mig

Berättelseansiktet

analys av textinnehåll, miljö, huvudpersoner, problem, handling – inledning, mitt, avslutning
inför skrivande av egen text

Del 3 Läsloggen – ett tankeredskap

Läsloggens didaktiska frågor – vad som skrivs i dem, när det skrivs och varför, hur de används och med vilka

Läsloggens användningsområden

elevens tankeredskap – ”tänka med pennan”
skriva ner sina tankar inför t ex textsamtal
rita/teckna bilder av sina tankar/inre bilder
citat - tanke
nya frågor
dialog med lärare
läraren får syn på elevens förståelse
läraren använder den som utgångspunkt i sin planering – formativ undervisning
dialoglogg – utbyte av tankar med klasskamrat
demokratilogg – utbyte av tankar med flera klasskamrater
kunskapsjournal - få syn på sin kunskapsutveckling
kunskapsjournal – få syn på sin språkutveckling
metakognitivt tänkande – tänka över sin egen inlärning osv

Efferent läsning – läsaren för med sig något ur texten t ex vid sakprosaläsning

Estetisk läsning – personligt tolkande läsning av text

Del 4 Texten och kontexten

Skriftspråklig förmåga

knäcka koden för skrivna texter
själv skapa texter
använda texter i meningsfulla sammanhang
kritiskt analysera texter

Langers fem förhållningssätt:

Att vara utanför och kliva in i en föreställningsvärld - Inre bilder, förförståelse, ställa frågor till texten på ytan och under ytan samt textkopplingar till sig själv, till texter och till världen.

Att vara i och röra sig genom en föreställningsvärld - Förutspå hypotes, ställa frågor till texten under ytan, klargörande frågor, ställa frågor till karaktärerna i texten, (göra textkopplingar)

Att stiga ut och tänka över det man ser – Fundera över sin förståelse av texten, koppla till sig själv, ställa frågor till karaktärerna i texten

Att stiga ut ur föreställningsvärlden och objektivera upplevelsen – Fundera över textens syfte, budskap och form, ställa frågor till författaren.

Att lämna en föreställningsvärld och röra sig bortom den – Vad har vi lärt, varför är det viktigt för mig/andra, viktigt i andra sammanhang.

Föreställningsvärldarnas betydelse

Läsaren skapar i sin läsning av texten en föreställning som är grundad på hans/hennes förståelse, antaganden och tidigare föreställningar.

Genom läsningen kan föreställningsvärldens förändras både under och efter läsningen.

Läsgemenskap – uppleva och samtala om text tillsammans

Vuxna - positiva förebilder

Läsa för att förstå sig själv, andra och den värld man lever i.

Critical literacy

Ifrågasätta, undersöka och problematisera det som verkar normalt, vanligt och självklart
Återskapa, föreställa sig något på nytt sätt och ompröva sitt sätt att tänka
Elevernas frågor och tankar är utgångspunkten

Textrörlighet

Framåtriktad rörlighet – använda den lästa/skrivna texten för att förstå det som kommer längre fram
Baåtriktad rörlighet – använda den lästa/skrivna texten för att fördjupa eller förändra sin förståelse
Utåtriktad rörlighet – utgår från texten och koppla till egna erfarenheter och förkunskaper

Del 5 Samtal före, under och efter läsningen

Att tänka på:

Stöttning av undervisningen i stället för förenkling av innehåll och uppgifter.
Tillräckligt med tanketid för eleverna
Språklig förhandling och omformulering – återkoppling, ställa frågor för att elevens ska förtydliga, utveckla och förklara mera

Utforskande samtal – gemensamt tänkande:

Tänka högt, ställa hypotes, diskuterar – tvekar, ändrar sig mm

Gå från vardagsspråk till ämnesspråk – utgå från det språk de kan och läraren är ”bryggan” till ämnesspråket genom olika stöttningsstrategier:

Expertgrupper – hemgrupper

Expertgruppen sätter sig in i ämnet tillsammans – var och en redovisar i annan grupp (hemgruppen).

Ordförståelsestrategier –ledtrådar i texten, ordets funktion i meningen, vilka ord hör ihop, betydelsebärande ord?, känner du igen ord eller orddelar från annat språk mm

Genrepedagogik – analsyera olika texttyper, specifika drag, sambandsord mm

Cirkelmodellen

Bygga upp förståelse – förförståelse, tillföra ny kunskap i ämnet, arbeta med olika läsförståelsestrategier (se tidigare delar)
Texttypens syfte, struktur och språkliga drag utifrån en modelltext
Skriva gemensam text
Skriva egen text i par eller enskilt

Samtal före läsningen:

Förförståelse – eleverna använder sitt vardagsspråk/modersmål
Bilder – ”börjor” Jag ser… Jag tänker…
Bildpromenad – bygga upp förförståelse kring handlingen
Ord som ledtråd – plocka ord och/eller begrepp, citat ur texten, lät eleverna associera
Bygga gemensam ordbank i tabellform (ordens funktion) eller tankekarta
Bildsekvens – lägg händelseförloppet
THIEVES informsationstjuvar– rubrik, underrubriker, inledning, allt jag vet, visuella ledtrådar som bilder mm, slutet, slutsats

Samtal under läsningen:

Tänka högt kring att förutspå, ställa frågor, reda ut oklarheter, stanna upp och sammanfatta stycken av texten
Frågor i marginalen – elever skriver frågor kommentarer i marginalen
Kritisk hållning – varför har texten blivit skriven, vem ska läsa, vems perspektiv speglas, vad tas inte upp i texten, hur kan man skriva på andra sätt

Samtal efter läsningen:

Bildsekvens – lägga bilderna i händelseföljd

Sammanfatta texten

Använda grafiska modeller:

Tidslinje – händelseföljd på linje, samtidigt arbeta med de språkliga dragen som tidsord
Nyckelscheman – visa på orsak och verkan t ex med pilar, samtidigt arbeta med relevanta bindeord
Venn-diagram (se tidigare delar)
Lucktexter – fyll i saknat ord
Heta stolen – elev är karaktär i boken och får svara på frågor

Se mer i Pauline Gibbons bok; Stärk språket, stärk lärandet

Del 6 Att planera och leda en eftertänksam dialog

I arbete med texter behöver man skjuta in ett textsamtal där fokus är att eleverna själva diskuterar sinsemellan och ställer fördjupande frågor till varandra – en eftertänksam dialog.

Planera analysfrågor och värderingsfrågor kring text (det utvidgade tetbegreppet) innan inledningsfråga formuleras.

Genomförande:

Gruppstorlek 8 – 15 deltagare

Observatörer kan utses

Samtalsregler formuleras

Gruppmål formuleras

Personligt mål (eventuellt) formuleras

Texten samtalet ska röra sig kring är noga förberett innan.

Inledningsfråga – som alla ska besvara.

Deltagarna tolkar och analyserar texten – läraren har formulerat tolkningsfrågor som kan användas under samtalet.

Läraren är samtalsledare och ska hålla sig i bakgrunden – inte värdera svaren endast bekräfta.

Slutligen återkopplas till elevernas egna vardagserfarenheter genom att utifrån diskussionen av texten läraren ställer en värderingsfråga.

Avslutas med att föra ett metasamtal över hur deltagarna lyckats delta i dialogen genom t ex en matris och/eller utvärdering av gruppmål och ev personligt mål.

Del 7 Samtal om elevers egna texter

Syfte – texten ska stå på egna ben.

Fokus på texten

Samtala om innehållet:

Högläs texten

Vara nyfiken – be eleven berätta, utveckla, ställa frågor som kan utveckla
Välj ut ord/fraser – be eleven beskriva, berätta hur eleven tänker

Samtal om form:

Högläs texten
Vad vill du ändra på? Vad behöver förändras för att andra ska förstå?

Undervisningen ska handla om det som läraren upptäcker behöver undervisas om i elevers texter.

SAMMANFATTNING AV LÄSLYFTET SAMTAL OM TEXT DEL 1 LÄRAREN
Sammanfattning av Sarkomdagen 16 Oktober07 Sarkomdagen för Sjuksköterskor och
SAMMANFATTNING MANIFEST OM TILLGÅNGEN TILL UTSÄDE BÅDE TILLGÅNGEN OCH

Tags: läraren modellerar, som läraren, läslyftet, sammanfattning, samtal, läraren