ARVIOINTI VERKKOJAKSO OSA IN KORVAAVA TEHTÄVÄ OSA 1

ARVIOINTI VERKKOJAKSO OSA IN KORVAAVA TEHTÄVÄ OSA 1
TARJOAJAN KELPOISUUDEN ARVIOINTI LIITE 2 21 0332 TYÖLLISYYSPALVELUN ASIANTUNTIJALÄÄKÄRI



Millainen on laadukas (tvt-tuettu) oppimis-/opetuskokemus

Arviointi -verkkojakso osa I:n korvaava tehtävä

Osa 1. Oma laatutarina: Millainen on laadukas (tvt-tuettu) oppimis-/opetuskokemus?

Kirjoita lyhyt laatutarina oppimis- tai opetusprosessista, jossa olet mielestäsi kokenut olevan hyvää laatua. Kuvaa miten laatu ilmeni käytännössä, mitkä tekijät tuottivat hyvää laatua ja miten laatu näkyi oppijoiden toiminnassa.Tarinan ei tarvitse koskea tvt-opetuskäyttöä.

Då jag började på min nuvarande arbetsplats tog jag över att antal kurser där hela kursen gick ut på ett stort antal föreläsningar, ett slutarbete och en tentamen. Alltså en i högsta grad ’traditionell’ föreläsningskurs, där det inte förekom särdeles mycket eftertanke gällande växelverkan, djupinlärning, egen aktivitet och tillämparhet, för att nämna några begrepp.


Under mitt första år var det mest experiment med olika metoder, men under det andra året tog kurserna mera fast form. Kursen var uppbyggd så att studenterna gradvis lärde sig fler och mera komplexa begrepp. Kursen hade en kombination av olika metoder, där föreläsningar stor för ca 20%, seminarier ca 40%, dislkussioner ca 20% samt olika slags praktifallsövningar ca 20%. På så sätt kom studenterna att få möjlighet att upp till 4 gånger upprepa centrala begrepp, och bearbeta dem utgående från olika synvinklar. Syftet med föreläsningar var främst att gå igenom centrala delar av litteraturen, där betoning starkt låg på att aktivera studenterna. De aktiverades genom att de skulle diskutera, utgående från vissa frågor, det material som bearbetades under föreläsningen. Endast ca 40 minuter av 90 använder för ”föreläsning”medan resten användes för att i smågrupper diskutera innehållet. Under praktikfallsövningarna förberedde studenterna vissa arbeten, och sedan presenterade och diskuterade dessa. Övningarna var alltid två-delade, en litteraturegenomgång, samt en förankring i praktiken, där studenterna studerade ett valfritt företag utgående från den litteratursammanfattning som de gjort.


Enligt mig framträdde kvalitet på ettantal sätt i praktiken. Dels kunde jag tydligt märka hur studenterna under kursens gång utvecklade sitt vokabulär, och under diskussioerna i allt större grad använde ämnets terminologi. Under den slutdiskussion som ägde rum så behärskade studenterna språket och teminologin inom ämnet fullständigt, och kunde föra rätt avancerade diskussioner kring olika tema. Jag anser detta som ett mått på kvalitet, i och med att det var en grundkurs och de inte hade någon som helst kunnskap innan be började på kursen. De hade alltså bevisligt erhållit nya kunskap i relation till vad de hade innan kursen började. Jag upplevde också att kvaliteten kom fram i och med att många studenter efter kursen och i samband med kursutvärderingen berättade att de såg sina sommararbetsplatser ’med nya ögon’. Dvs att de efter kursen var kapabla att tillämpa det de lärt sig i ett annat kontext, dvs.att de ’analyserade’ sina arbetsplatser utgående från det som de lärt sig under kursen.


Slutligen skulle jag vilja lyfta fram 2 saker som jag tycker är indikatorer på kvalitet. Detta kom fram i och med kursutvärderingen, där många studenter uttryckte att de visserligen tyckte att kursen var ”tung” och arbetskrävande, men att de efter kursen faktiskt kände att de ’behärskade’ och ’förstod’ ämnet. De yttryckte också att de aldrig under kursen behövt oroa sig för att inte få hjäälp, utan att de upplevde att jag alltid ställde upp och att jag svarade på frågor fort. Utöver detta måste jag medge att jag anser det vara ett tecken på kvalitet då studenterna uttryckte att ”min inspiration över ämnet smittade av sig”, och att ”då man går på Ramströms kurs får man alltid prova på nya metoder och övningar”.





Tags: arviointi -verkkojakso, tehtävä, verkkojakso, korvaava, arviointi