YTTERÅNS HISTORIA DIVERSE UNDER 80 OCH 90TALEN VAR YTTERÅN






Ytteråns historia diverse




Under 80- och 90-talen var Ytterån en av landets mest frekventerade brunnsorter. Fem hotell, mindre pensionat och mängder av privata bostäder tog emot invasionen. Anläggningen var modernare än på de gamla brunnsorterna och priserna billigare än på de flesta andra håll. Dessutom hade vattnet en ovanligt hög järnhalt. Här lockade förutom socitetslivet och de olika badkurerna även själva anläggningen med alla sina arrangemang och aktiviteter.





1860 – Ytterå Brunns- och badanstalt börjar så smått göra reklam. Badhus byggdes för ångbad och varma karbad. Någon läkare fanns ännu inte.

1881-82 - kom järnvägen och med den kurgästerna.

1884?- - bildades ett konsortium som köpte käll/badhustomterna + markområden, nu byggs nytt varmbadhus, Stora hotellet, socitetshuset, brunnshuset, läkarbostad, biljardsalong och bostäder för personal.

1888 - skrevs att man kunde ta emot 250 – 300 gäster i hotell och villor. Ägaren vill göra aktiebolag. Konsortiet byggde ihjäl sig och gick omkull.

1890 - nytt bolag bildas som tar över efter det gamla, gästerna ökade. Vidlyftiga dräneringar gjodes för att torrlägga myrar och på så sätt få bort de besvärande dimmorna. En förnäm badläkare Vilhelm Hultkranz från Stockholm anställdes

1900 - besöken går ner inte modernt, turismen slår igenom. Ytterån blir också en industriort med mindre trevlig miljö. Till sist rymndes alla på badhotellet, de fyra övriga blev överflödiga, ett revs, ett brann 2 användes till annat.

1913 - sista säsongen



Hälsokällorna fanns lite var stans

när vattnet sinade vid brunnshuset anlade man en vattenledning 1800 m till en källa i skogen. Vattnet leddes i på längden genomborrade timmer stockar.


Vattnet bestod av 5,46 delar järnoxidulkarbonat/kolsyradjärnoxid på 100 000 delar vatten, vilket var ännu större järnhalt än både Porla och Medevi.




Brunnstiden – Byggnader


Stora Hotellet/Badhotellet

Nuvarande Folketshus

Byggdes i mitten av 1880-talet.

Det fanns 2 matsalar och 13 resanderum. Alla måltider för en dag kostade 2:25 i 1:a klass och 1:50 i 2:a klass. Ett rum kostar 6 till 9 kr per vecka. Priserna gäller år 1893.



Socitetshuset

Där skolan ligger.

Endast för 1:a klassens gäster.

Här fanns socitetssalong med sällskapsteater, piano, läsrum med tidningar, två stora och fyra mindre öpna verandor. Dessutom 10 resanderum. Pris för en vecka 6 -9 kr

.




Gamla Hotellet

Andra sidan ån, se sid 32 i klippboken

Började byggas 1860-talet för dem som arbetade med dammbygget. Senare kom det att användas av brunnsgäserna. Pris för en månad 10 – 20 kr.


Reinklo


Flyttad bondgård från Tullus


Hotell Central


Låg vid Ytteråns västra strand.


Gamla Hotellet, Reinklo och Hotell Central hade ca 30 rum

Nya Hotellet

Byggdes 1890-talet, brann 1900.

Hette även Ytteråns Hälsohem, ägare Morten Svensson.


Järnvägshotellet

Tillhörde ej brunnsbolaget

Brann 1907


Varmbadhus

Låg vid på en udde vid Ytteråns utlopp i Storsjön. Finns rester.

De bad som erbjöds var halvbad, karbad och ångskåpsbehandling samt saltbad, tallbarrsbad, gyttjebad och svavelbad.

20 tal badhusrum, två cementerade bassänger och ångskåp. Socitetsläkare från Stockholm kom upp, den mest omtalade var Vilhelm Hultkrantz. För sommaren 1894 fick han i lön 2000 kr. Kamrer – 508 kr, badmästare – 344:25 och baderska – 169:75. Dessutom anställdes en sjukgymnast, två badmästare och flera baderskor.

1898 gjordes betydande ombyggnad och utvidgning. Första klassens avdelning blev helt nybyggd. Andra och tredjeklassen fick nu disponera hela den avdelning som tidigare tillhört första klassen.

1906 gjordes ytterligare om- och tillbyggnad.

1913 togs det sista badet.



Brunnshus

Uppfördes över källan. Serveringen sköttes av en brunnsuppasserska. Man drack med sugrör för att skydda tänderna. I ett reportage i Dagens Nyheter 14 juli 1907 skriver reportern. “fy vale godt var det ej men det gör väl godt kan jag tro eftersom så mycket folk gick där och sög i sig af den gulbruna vätskan”.

Det bestod av en större salong och en verande som vätte mot Ytterån.


Biljardhall

I brunnsparken.


Diverse bostäder.

Små möblerade villor på 2-3 rum kostar 100 – 125 för en sommar, dessutom kan man bo hemma hos vissa bybor.


Brunnsparken

Här fanns biljardsalong, skjutbana, krocket, lawntennis.Man kunde hyra rodd och segelbåtar.


Strömsborg (Dansholmen)

På en ö i Storsjön. Här fanns kägelbana, liten restaurant och dansbana.

Nuvarande dansholmen.


Vad kunde man roa sig med.


På socitetshuset både dansades det och spelades teater.

Man kunde spela krocket, hyra rodd/segelbåt. Det fanns biljardsalong, tennisbanor och skjutbana i brunnsparken. På Strömsborg fanns kägelbana. Man kunde åka ångbåt till Östersund, Frösö lägerplats mm det fanns militärorkester ombord. På Alsen sjön kunde man åka ångbåt till Rödeberget (50 öre år 1907) och Alsens kyrka.

Med järnväg trog man sig till utgångspunkter för turer till Kolåsens lappkapell, Storbofallet, Åreskutan och Tännforsen. Karta !!!!

På Socitetshuset spelades dansmusik av bondspelmän.


Vad botade man

Bröstsjukdomar, skrofulösa sjukdomar ? , mag- och tarmsjukdomar, förstoppning, blodbrist, nervös huvudverk, allmän svaghet, nervsmärtor, hysteriska och delvis andra rubbningar, gikt, reumatism, njurlidande, vattusot och blåskatarr.

Lungsotspatienter mottigs icke.


Ta fram.


Tidemans slogan

Priser.

Vilka sjukdomar man behandlade.

Hur badkurerna gick till “elektricitet så väl galvanisk som faradisk.

Finns mer dokumentation från Olle. Kolla med Kerstin och Erik.

Ta fram “Årsberättelse från första provinsialläkaren i Jämtlands län” (ÅFFP) åren 1894 – 1919







Tags: under, ytterån, 90talen, diverse, ytteråns, historia