MISSIONSHUS BÖRJADE BYGGAS I MYCKET STORT ANTAL I HELA

Missionshus började byggas i mycket stort antal i hela Sverige och Norge från 1850-talet

Missionshus började byggas i mycket stort antal i hela Sverige och Norge från 1850-talet. De var en följd av en mycket stor folkväckelse, som först höll sig inom Svenska kyrkan men från 1860-talet blev alltmer självständig.

Missionshusen kallades ofta för "himlalador" för de var sannerligen enkla. Ofta fanns ingen värme eller bänkar. Från 1880-talet infördes en del bekvämligheter som värmekaminer. Norge hade kring 1920 över 1000 missionshus och i Sverige var de ännu fler. Det kunde finnas tre missionhus i en enda by eller socken med några hundra invånare.

Konventikelplakatet var en förordning från den 12 januari 1726 som förbjöd konventiklar (bönemöten i hemmen, med undantag för familjeandakter). Konventikelplakatet riktade sig närmast mot den pietistiska rörelsen, för att slå vakt om "enhet i religionen" som enligt den tidens uppfattning var nödvändig för samhällets bestånd. Brott mot förordningen kunde resultera i stränga straff.

Under 1800-talet användes konventikelplakatet även mot Roparrörelsen och frikyrkorörelsen. Många vägrade att finna sig i den andliga tvångströjan, och föredrog att utvandra – de flesta till Nordamerika. Den första stora emigrationsvågen på 1840- och 1850-talen berodde till en del på den oförsonliga lagen. Från nästan alla landsändar inkom petitioner om  förordningens avskaffande. Frågan behandlades  vid flera riksdagar, men först den 26 oktober 1858 upphävdes plakatet.^[1]

En ny, något mildare lag kom i dess ställe. Sammankomster utan ledning av präst fick fortfarande inte förekomma under den vanliga gudstjänsttiden utan särskilt tillstånd. Redan den 11 december 1868 ersattes även den. Nu hette det att om sådan sammankomst skulle hållas under den allmänna gudstjänsttiden, fick den inte vara så nära kyrkan att den störde ordningen.

Tags: antal i, stort, mycket, antal, missionshus, började, byggas